Skip navigation

I Sverige har vi bestämt oss för att vi kommer att slippa krig i vår närhet. Dagens slagfält finns i Långtbortistan och av nyhetsflödet förstår vi att det är en global konflikt mellan det amerikanska Imperiet och dess allierade å ena sidan och ett diffust islamistiskt nätverk å den andra.

Det är ett världsomfattande krig som har varken skyttegravar eller massbombningar, utan i stället ägnar sig åt spridda skurar av självmordsbomber och attacker mot civila mål som barer och marknader.

Faktum är att vi svenskar deltar i detta fjärde världskrig. Vi har trupper i Afghanistan, vi har delar av vår flotta inlemmad i USA:s krigsmakt och lägger stora pengar på att bli en del av Nato-nätverket.

Vi har rustat ned försvaret av vårt eget land för att delta i ett krig (för fred) långt borta. Vi har avskaffat värnplikten och i stället tagit ledningen över en global stridsstyrka som ska kunna slå till var som helst i världen.

Kanske är allt detta i sin ordning. Världen ser annorlunda ut nu. Första och andra världskriget var resultatet av att dåtidens politiska lösningar inte hängde med i utvecklingen. Och om andra offrade sig i kriget mot Adolf Hitler, bör inte vi också lägga lite krut på att bli av med dagens fascister?

Den gamla neutralitetspolitiken från 1900-talet är utan tvekan lika föråldrad som rullbandspelare och Hylands hörna.

En mycket enkel fråga inställer sig dock. Bör inte en förändring av den här storleken diskuteras mer öppet? Om vi överger försvaret av vårt eget land för att i stället marschera över kartan med Imperiet och i patrull med andra europeiska länder – bör det inte vara ett utmärkt ämne för de politiska partierna att diskutera med sina väljare?

Kära svenska folk, hur ska vi göra nu när det fjärde världskriget blossat upp?

Och tror exempelvis svenska socialdemokrater att de kommer att slippa den debatten?

Stig-Björn Ljunggren

Annonser

2 Comments

  1. Jag är lite kluven. Risken för ett angrepp på sverige känns ganska liten, och det känns viktigt att kunna stödja utlandet när de behöver det. Samtidigt verkar det ”stöd” som sverige gett både ha varit dyrt och samtidigt ohjälpsamt.

    Du får gärna övertyga mig mer, om du kan.

    • Davidson Anders
    • Posted september 9, 2008 at 8:37 e m
    • Permalink
    • Svara

    Vem vill inte stödja och hjälpa? Men:
    Den 21 augusti, när tidningarna fylldes av bilder som visade hur Pragvåren krossades av sovjetiska stridsvagnar, dödades 90 civila afghaner i byn Azizabad utanför Shindand, söder om Herat. USA förnekade händelsen, men FN-personal styrker dödstalet. Ett exempel på hur kriget – ”hjälpen” – fortsätter att döda och lemlästa.
    Och Sverige är med på sitt lilla hörn, med 358 man utanför Mazar-i-Sharif, som bl a avlyssnar afghanernas telefoner och servar USA-armén med informationer.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: